Förut, när man var ett barn. Då var man lycklig. Varför då? -Man blev inte lika sårad. Nu?Man blir sårad nästan varje dag. På grund av alla möjliga saker. Kompisar, Killar och annat skit. Några är coola och blir inte sårade. Några. Är ofta lyckliga och skrattar, fast dom behöver fejka det mesta. Och sen finns det sånna som mig. Man gråter sig själv till sömn för allt som händer och det bara blir för mycket.

Jag har gjort mycket fel i mitt liv, jag har gråtit mycket, för mycket, jag har sårad andra folk som inte förtjänat det, som jag just nu inte skulle veta vad jag skulle göra utan dom. Dom kunde förlåta mig, fastän jag inte har förtjänat det. Och varför kan dom förlåta mig så enkelt men när jag försöker förlåta mig själv så går det bara inte? Ibland ligger jag i min säng och gråter, men för det mesta brukar jag vara med mina underbara vänner som låter migglömma allt som hänt, iaf för några timmar.Tack till alla som gör det möjligt att skratta och glömma bort allt som händer runt omkring. ♡